Efter regn kommer solsken....

Familjen har en lång dag att ta oss igenom i morgon. Hur ska man förbereda. Tja det är väl att prata och gråta tillsammans och skratta. Vissa dagar är bättre men just nu är det inte lika bra. Tårar som rinner och bävan inför morgondagen.

Mellan tårar så plockar vi fram de roliga minnena. Tokigheter som funnits sen kommer saknaden.

Ägneln på bild har flyttat hem till oss. Vi tycker den passar in. En ängel som bor i våra hjärtan.

Har denna vecka stannat hemma från jobbet och just nu ser det väl inte ut som om jag kommer gå tillbaka. Har fått problem med armbågen. Himla ont och problem att lyfta något med armen. Klarade väl inte av städjobbet. Så om någon har ett jobb som ligger och skräpar så får ni säga till ;).... kommer sätta upp mig som timvick inom barnomsorgen. Hoppas några dagisfröknar kan bli lite snuviga så jag kan få komma ut och jobba lite:))

Längtar till lördagen då ska jag dra med lite packning och älsta dottern på skrappträff hos Tantskrappa och det ska bli toppen kul. En dag till att pyssla med papper och foto kan det bli bättre.

Tomt !!!!

Min svärmor, Mats mamma och barnens farmor fick somna in. Kämpade in i det sista gjorde hon. Även om vi förlikat oss med att så skulle det bli så var det många tårar. Lättnad, tomma och väldigt ledssna. Hur kunde det gå så här. Vi som skulle hinna med lite till. Barnen som hade så mycket till de ville visa.

Nu följer en tid som blir kämpig. Det vet vi men vi är många som stöttar när den andra är svag. En farfar som är ledsen och som blor stöttad av närmsta. En farfar som stöttar sina lessna barnbarn. Det är som ett hav. Vågorna sveper in och man kan bara följa med.

Sov gott Lena. Som Agnes sa "nu finns farmor i våra hjärtan"

Tårar och kramar

Dagar som dessa sista gör att man tänker och funderar mycket.

Varför allt blir som det blir.

Varför vissa som kan inte vill och andra som vill som inte får.

Livet är rätt orättvist. Men av motgångar blir vi även starka.

Dagar fyllda av tårar, kramar och ibland ett och annat skratt.

Hela familjen är med i din kamp, för varje andetag och alla förstår vi att nu är det dags att du får sova.